Inlägg från min blogg på HenriksTeknikhjalp.se
Europeiska mjukvaruföretag har länge varit duktiga på regler, men betydligt svagare på produkter. Bra på att säga nej, dåliga på att säga ja och våga prova. Amerikanerna däremot skapar, och kineserna skalar upp. Så har det varit. Åtminstone fram till nu.
Jag tycker mig skönja en förändring. Inte med en explosion, utan med ett karaktäristiskt europeiskt ljud: ett djupt andetag, ett långsamt uppkavlande av ärmarna och ett stillsamt konstaterande – Jaha, ska det vara på det viset? Då gör vi väl det själva då.
Frankrike har beslutat att fasa ut amerikanska samarbetsplattformar i offentlig sektor, på sikt. Det är ett viktigt skifte. När miljontals statligt anställda steg för steg lämnar Teams och Zoom för en inhemsk lösning är det inte för att Visio, den franska motsvarigheten, är roligare eller snyggare. Det är för att Europa, för första gången på länge, verkar ha bestämt sig för att digital infrastruktur är makt – och makt bör man ha själv.
Under lång tid har Europas förhållande till amerikansk tech varit lite som till en väldigt kompetent men opålitlig hantverkare. Allt fungerar, tills det plötsligt inte gör det – och då visar det sig att kontraktet skrevs enligt någon annans regler. Cloud Act är bara ett av flera uppvaknanden: insikten att juridik inte slutar vid nationsgränser bara för att datan råkar ligga i Frankfurt. Många tjänster har över tid utvecklats i en riktning som styrts av ett fåtal amerikanska intressen – en stegvis förflyttning bort från Europas intressen.
Så Europa gör det enda rimliga. Inte panikslaget. Inte ideologiskt. Utan metodiskt.
Man bygger alternativ. Med myndigheter som första kund och robusthet som ledljus.
För det här handlar inte om att Europa ska “vinna” över USA i någon form av it-kamp. Det handlar om att utmana dominansen genom att sluta vara bekväm kund och börja vara kravställare. Om att skapa ett landskap där amerikanska tjänster inte är det enda alternativet, utan ett val bland flera.
Det är ett skifte som gynnar alla, utom möjligtvis big tech i USA. När offentlig sektor börjar efterfråga europeiska lösningar uppstår något som länge saknats: en hemmamarknad som faktiskt kan bära bolag hela vägen från idé till skalbar produkt. Precis så som Silicon Valley en gång växte – fast utan hoodies och TED-talks. Den europeiska motsvarigheten? Uppknäppt skjorta och chinos.
Det här är inte en revolution. Det är snarare ett klassiskt europeiskt projekt. Lite sent. Lite tungrott. Oerhört envis. Och plötsligt, när man tittar upp, har något faktiskt förändrats.
Europa spänner musklerna nu. Inte genom att skrika högst, utan genom att flytta sig en centimeter i taget bort från beroenden som inte längre känns rimliga. Som en svensk tant i kön på Systembolaget: långsam, målmedveten – och fullständigt omöjlig att rubba när hon väl bestämt sig.
Det är inte spektakulärt.
Men det är exakt så dominans utmanas, på riktigt.
